Allmänt om ACL skador (främre korsband)
ACL skador är mycket mer framträdande än
man allmänt tror.
För aktiva idrottsutövare är därtill skadan särskilt svår då rehabiliteringen
är emellan 6-12 månader förrän man kan aktivt
återgå till sin idrottsgren.
Kvinnor synes därtill vara mycket mer skadefrekventa än män vad gäller
ACL skador. Enligt Forskare (P.Renstrom(et al) är nedannämnda orsaker
starka indikationer på att kvinnan har högre risk för ACL-skador än män:
starka indikationer på att kvinnan har högre risk för ACL-skador än män:
- Då kvinnan är i ”ägglossnings”
fasen under menstruationscykeln
(då östrogennivåerna är som högst) i jämförelse
då
hon inte är i den.
- Då interkondylära skårans bredd är
förminskad på vanlig röntgen bild.
- Ökad
knä abduktion i samband med landningen
(knäets inåt rotation)
Undersökningar inom området har gjorts ganska mycket i de övriga nordiska länderna. Inom handbollen har undersökningar främst gjorts i Norge och då främst inom damhandbollen. Genom undersökningar och åtgärder baserade på undersökningsresultat har norska Damhandbollen kunnat sänka ACL skadorna dramatiskt bland aktiva utövare.
De senaste undersökningarna visar dock att få undersökningar och program som visat ha ett förebyggande syfte samtidigt också skulle skapa prestationsförbättringar. Detta är något man idag uppfattar som en viktig del av ett förebyggande program för att programmet skall få tillräcklig slagkraft ute bland utövarna.
Kartläggning av ACL skador hos kvinnliga handbollsspelare i Finland
I Finland synes det finnas väldigt liten forskning kring ACL-skadornas utbredning bland Damhandbolls utövarna. Enstaka
program i några föreningar har sporadiska förebyggande program för sina
spelare.
Spelare i åldern 16-30 drabbas alltmer av en ACL-skada i Finland, vad kan orsaken vara?
Genom bekantande av litteratur över ämnet samt genom egna subjektiva erfarenheter under 10 års tid både som spelare och tränare synes många ACL skador kunna förebyggas :
• Väldigt få skador är Trauma skador
• Skador relaterade till hopp kunde delvis förebyggas genom
tillräckligt tidig skolning redan i yngre år (hoppteknik, fallteknik...)
• Icke kontaktbaserade ACL-rupturer kunde delvis minskas genom
bättre fysik och förebyggande träning
• Stötar av motspelare går delvis att förebygga genom förebyggande
träning kombinerad med utveckling av rätt teknik redan yngre år
Varför just detta område, varför
viktigt att undersöka och vilken nytta kan kvinnohandbollen i Finland ha av forskningsresultatet ?
de kvinnliga handbollsutövarna
• Bättre kännedom och vetskap om skadefrekvensen ökar
fokuseringen och intresse på hur man kan reducera denna
skadetyp som vid skada ger en väldigt lång rehabiliteringsperiod för
en aktiv spelare.
• Kunskapen och dessa framsteg ökar därigenom också intresset för
fortsatt forskning och utveckling av skadeförebyggande och
framförallt program som samtidigt är prestationshöjande.
Fortsatt forskning
I
Finland synes det finnas väldigt liten forskning kring ACL-skadornas utbredning
bland Damhandbollsutövarna. Enstaka program i några föreningar har sporadiska
förebyggande program för sina spelare. Som tidigare antytts när det Norska Handbollsförbundet
genomförde en studie kring ACL
(Myklebust 1998 - 2001) och började implementera det förebyggande
programmet sjönk ACL skadorna med 50%.
Med studien som jag kommer att utföra hoppas jag att detta både ökar intresset och bidrar för fortsatt forskning och utveckling av ämnet.
Goda
implementeringsresultat av ett riksomfattande förebyggande
och prestationshöjande program kunde möjligen visa genom en fortsatt
forskning på
området en starkt sjunkande ACL frekvens i Finland såsom det
gjorde i Norge inom
Damhandbollen.
Det nya skulle därtill vara att utövarna skulle känna sig mera motiverade
då man inte enbart fokuserar övningarna till förebyggande utan också
samtidigt till att prestationen ökar.
